Den tyske EU-parlamentarikern Daniel Freund har kämpat länge för ett striktare etiskt regelverk i EU-parlamentet. När EU-parlamentet drabbas av den största mutskandalen någonsin står plötsligt alla ledamöter på hans sida. Eller, det är i alla fall så det ser ut. Under månaderna efter skandalen blir det tydligt att det finns ett starkt motstånd – bakom stängda dörrar.
– De lovade mars, de lovade maj. Vi får se när det faktiskt händer.
Det är den 30 maj 2023 och EU-parlamentariker Daniel Freund låter trött. EU-kommissionären för värderingar och öppenhet, Věra Jourová, har åter igen skjutit upp det datum då hon ska presentera det förslag som han kämpat länge för, ett EU-organ för etiska frågor. Det nya budet är den sjunde juni.
Men det är inte den ständigt pushade deadlinen som grämer honom mest. Han har hört vad Věra Jourová planerar, och han är besviken.
Daniel Freund blev invald i EU-parlamentet år 2019. Han representerar den tyska motsvarigheten till Miljöpartiet, De gröna, men hans hjärtefråga handlar inte om skog eller utsläpp, utan om korruption. Han har ett förflutet i Transparency International EU, där han var ansvarig för arbetet med integritet i Europasamarbetet. Nu ska han förändra EU-systemet inifrån, men han börjar bli otålig.
– Än så länge har vi inte gjort vår läxa. Vi har just haft vad som är den största skandalen i EU-institutionerna, och de svar som har getts är inte stora nog.
Den nionde december 2022 pågår fotbolls-VM i Qatar för fullt. Samtidigt häktas en av EU-parlamentets vice talmän, den grekiska socialdemokraten Eva Kaili, av belgisk polis. Hon misstänks för korruption, pengatvätt och för att ingå i ett kriminellt nätverk.
Enligt misstankarna ska Eva Kaili ha tagit emot pengar från Qatar och Marocko i utbyte mot försvar av de odemokratiska ländernas intressen i EU-parlamentet. Polisen har hittat resväskor fulla med eurosedlar och konfiskerat totalt 1,5 miljoner euro. Qatargate är fött.
EU-parlamentets talman Roberta Metsola kallar det som hänt för ”en attack mot Europas demokrati”. Hon vet det inte då, men snart ska ytterligare två av parlamentets ledamöter häktas, misstänkta för att ingå i samma härva: belgiske Marc Tarbella och italienske Andrea Cozzolino.
– Jag var inte överraskad över att det finns diktatorer där ute med mängder av kontanter som vill köpa beslut från medlemmarna i Europaparlamentet, säger Daniel Freund.
– Men jag menar, resväskor fulla med kontakter, kollegor som dras ut ur sina lägenheter och hur skamlöst de betett sig, det var överraskande.
EU-parlamentet agerar snabbt. Den 15 december är de samlade i Strasbourg och röstar nästan enhälligt igenom en resolution där de ställer sig bakom en rad regelförändringar som ska stärka integriteten, öppenheten och ansvarsskyldigheten i EU:s institutioner.
– Jag lade fram flera av förslagen i den resolutionen, exempelvis redovisning av ledamöternas tillgångar och bättre skydd för visselblåsare. Det var nästan enhällig majoritet, säger Daniel Freund.
Bara två av de totalt 546 EU-parlamentariker som är närvarande röstar nej till resolutionen, tre lägger ner sina röster. Alla övriga trycker på ja-knappen.
I resolutionen ingår även en paragraf om inrättandet av ett oberoende organ för etiska frågor. Daniel Freund är ansvarig för förslaget i parlamentet och fick med sig en majoritet redan 2021. Tanken är att en oberoende instans ska se till att regelverket gällande transparens och andra etiska frågor efterföljs. På så sätt ska man komma till rätta med det som Daniel Freund anser är parlamentets största problem: självreglerandet.
Enligt Daniel Freund har EU ett bra etiskt regelverk, i alla fall jämfört med många av EU:s medlemsstater. Vad som framför allt saknas är konsekvenser för dem som bryter mot det.
– Allt är self-policing. Det är EU-parlamentariker som kontrollerar EU-parlamentariker, det är EU-kommissionärer som kontrollerar EU-kommissionärer. Och det leder till en kultur där ingen någonsin blir straffad, säger han.
Foto: Europaparlementet.
De handlingar som Eva Kaili och de andra inblandade anklagas för är otvetydigt kriminella, och det är upp till belgiska myndigheter att avgöra straffet. Men Daniel Freund tror ändå att parlamentets straffrihetskultur ökar risken för den typen av fall.
– Folk tänker, vad jag än gör så kommer inget ändå hända mig, så varför inte göra det då. Alla som begår brott tänker ju att de är untouchable, eller att de inte kommer bli upptäckta. I det här fallet blev det upptäckt, som tur är.
Daniel Freund tror att Eva Kaili hade kunnat komma undan, om hon valt ett annat tillvägagångssätt än kontanter i resväskor. Parlamentarikerna har rätt att ha extrajobb, och det finns risk att dessa jobb, medvetet eller omedvetet, leder till otillbörligt inflytande.
– Jag vill inte ge tips till mina kollegor nu. Men jag är rädd att om Eva Kaili, i stället för att ta säckar med pengar, hade startat The Eva Kaili Consulting Limited, och tagit emot pengarna från Qatar på sitt bankkonto i stället, då hade ingen förstått vad hon gjort.
Bara för att EU-parlamentet ställer sig bakom något i en resolution betyder det inte att det är så det kommer bli. Resolutionerna är icke-bindande, och det gäller även de resolutioner som handlar om parlamentets egna arbetssätt.
Många av de regeländringar som föreslås i resolutionen beslutas i stället av presidiet, som består av EU-parlamentets talman Roberta Metsola och de 14 vice talmännen. I presidiet sker förhandlingarna bakom stängda dörrar, och de går inte alltid samma väg som kammaren vill.
Daniel Freund misstänker att det finns ledamöter som gladeligen röstar för mer öppenhet när rösterna registreras, bara för att kunna visa upp det inför sina väljare.
– Sen vet de att de har någon från den egna partigruppen i presidiet som kommer förhindra det som de röstat för från att verkligen hända.
Den 8 februari lägger EU-parlamentets talman Roberta Metsola fram en reformplan. Planen får kritik för att inte innehålla allt det som parlamentet ställt sig bakom, men Metsolas talesperson hänvisar till att det bara är ett första steg.
Drygt två månader senare, den 17 april, antar presidiet den första delen av den nya planen. Beslutet innebär att före detta EU-parlamentariker inte längre kommer ha direkt access till parlamentet. Dessutom införs en avkylningsperiod på sex månader, för att undvika att ledamöter direkt återvänder till parlamentet som lobbyister.
Den 25 april håller EU:s ombudsman, Emily O’Reilly, presskonferens för att utvärdera det gångna året. Qatargate står i centrum. Ombudsmannen är skeptisk till den nya avkylningsperioden, som blivit kortare än det var tänkt från början.
– Sex månader är inte riktigt en avkylningsperiod, man åker hem, packar upp, skaffar ett jobb, kommer tillbaka. Då har sex månader gått i alla fall, och den nya lagstiftningsperioden har inte satt i gång än, säger hon.
Ombudsmannens uppgift är att främja god förvaltning. Hon kan inte uttala sig om parlamentets politik, men hon kan stötta talmannen i reformarbetet. Emily O’Reilly tvivlar inte på talmanen Roberta Metsolas vilja att genomföra konkreta reformer, men säger samtidigt att det är tydligt att det finns krafter i parlamentet som vill driva Metsola åt ett annat håll.
– Hon kommer behöva vara modig. Hon måste matcha det hon sa om att det var en attack på demokratin.
Under presskonferensen nämner O’Reilly det koncept som verkar vara anledningen till att Metsola är så pressad – idén om the freedom of mandate, varje folkvalds rätt att vara självständig.
– Varje gång jag hör frasen ”respektera det självständiga mandatet” så undrar jag, okej, vad betyder det här egentligen? Ibland verkar det bara betyda: hands off vi gör våra egna regleringar, tack så mycket.
Idén om mandatets självständighet är särskilt vanlig i Tyskland, av historiska skäl. En av dem som öppet försvarar konceptet är den tyske EU-parlamentarikern och kristdemokraten Sven Simon. Han är den konservativa partigruppens representant i utskottet för konstitutionella frågor.
– The freedom of mandate skyddar parlamentet från utomstående inblandning och kontroll. Enligt den tyska konstitutionen ska medlemmarna bara vara skyldiga att följa sitt eget samvete, och inte vara bundna till instruktioner, säger han.
Foto: Europaparlamentet.
Sven Simon håller med Daniel Freund om att de regler som finns måste implementeras bättre, men han tycker inte det var det slappa regelverkets fel att Qatargate kunde ske.
– Problemet med Qatargate var inte bristen på regleringar, utan den kriminella viljan hos vissa parlamentariker att strunta i dem.
Det etiska organ som Daniel Freund föreslagit skulle kunna slå hårt mot de folkvaldas självständighet, enligt Sven Simon.
– När ett etiskt organ med utredningsbefogenheter börjar blanda sig i friheten, så finns det risk för påtryckning från myndigheterna, säger han.
Det verkar inte som att Sven Simon behöver oroa sig.
När Ursula von der Leyen blev vald till EU-kommissionens ordförande år 2019 lovade hon att ett oberoende organ för etiska frågor skulle inrättas. Hon delegerade uppgiften till EU-kommissionären med ansvar för värderingar och öppenhet, Věra Jourová. Men sen stod det still. Tills Qatargate.
I början av maj deltar Daniel Freund på ett slutet möte mellan Věra Jourová och ordförandena för de politiska grupperna. Kommissionären börjar bli klar med sitt förslag, men i stället för ett oberoende och självständigt organ vill hon se ett generellt ramverk, där varje EU-institution själv ska kunna välja hur reglerna ska tillämpas. Daniel Freund kallar det för label fraud, ett bedrägeri i form av en missvisande titel.
– Det har ingenting att göra med det etiska organ som hittills diskuterats, säger han.
Under ett utskottsmöte frågar Daniel Freund kommissionären varför hon inte gör så som EU-parlamentet sagt att det vill.
– Hennes svar var: Jag pratade med några EU-parlamentariker individuellt, och dom sa till mig in private att de inte stöttar förslaget.
Daniel Freund är upprörd.
– Det kan man inte basera politik på. Jag menar, det man måste basera politik på är omröstningarna i EU-parlamentet, inte konversationer bakom stängda dörrar.
Idag är det bara ett år och några dagar kvar till nästa EU-val. Eva Kaili står fortfarande anklagad för korruption, men har släppts från häktet. Hon har sparkats från sin talmanspost, men väntas närsomhelst återgå till sitt arbete som EU-parlamentariker.
EU-kommissionär Věra Jourová har fortfarande inte presenterat sitt förslag på ett EU-organ för etiska frågor, men Daniel Freund tror inte att hon kommer ändra riktning.
–I slutändan tror jag att det handlar om brist på politisk vilja, säger han.
Daniel Freund är inte heller nöjd med det talmannen Roberta Metsola gjort hittills. Ändå har han fortfarande hopp om att det går att genomföra de förändringar som krävs. Men det är bråttom. Om det inte sker inom mandatperioden kan det få allvarliga konsekvenser, säger han.
– Mina väljare kommer fråga: Hörrudu Daniel, vi har hört om den här skandalen, vad gjorde ni efteråt, har ni städat upp det? Om jag då måste säga: Nä, vi gjorde inte riktigt nått alls, då tror jag det blir hemskt dåligt i EU-valet. Vi ger i princip en joy ride till anti-européerna, till populisterna, de som i första hand vill bli av med EU-parlamentet. De kommer kunna säga: Titta, de är korrupta och ovilliga att göra något åt det.