I Vellinge kommun hjälper Per Gunnarsson, 61, från Falsterbo familjer som invandrat till Sverige att finna gemenskap via sporten. Handlingsplanen för den kommunala integrationen för år 2022-2023 har tydliga riktlinjer – men kan ett volontärt engagemang vara vägen till en optimerad integration för en mindre kommun?
Den värmande solen reflekteras på glasrutorna som omringar spelplanerna på Skanörs Tennisklubb. Salah Hamid fokuserar på spelet, och slår iväg bollen till motståndarna.
25-åringen kom till Sverige med sin familj i november 2021, och bor numera i Skanör. Han berättar om upplevda svårigheter sedan han kom till Sverige.
— Det blir en förändring när man flyttar till ett nytt land och det kan vara svårt att träffa vänner annars, på grund av det svenska språket.
Under spelomgången dansar han i takt till svängig reggae-musik från mobiltelefonen i fickan – i den tävlingsinriktade stämningen finns även en lekfullhet.
— Det är kul att komma hit och umgås med andra, här har jag fått många vänner. Min familj valde att flytta till Sverige för köttbullarna, säger han skämtsamt.
Hans familj blev tvungna att fly från Egypten, anledningen förblir oklar, men Salah Hamid lutar huvudet ner mot marken när han berättar om att han kan sakna sitt hemland ibland.
I framtiden strävar Salah Hamid efter att utbilda sig i Sverige och bli maskintekniker.
På plats är Per Gunnarsson, 61 år, från Rädda Barnen som är väl förberedd med fika och dryck inför dagens aktiviteter.
— Förra gången vi arrangerade padel var det 22 personer som kom, säger Per Gunnarsson.
Idag har sex spelsugna ungdomar samlats med härkomst från Sudan, Eritrea, Afghanistan och Egypten, redo med racketarna i händerna. Sedan år 2015 har Per Gunnarsson från Falsterbo velat engagera sig med integration i tankarna som drivmedel.
— Jag vill bidra till att hjälpa andra och känner att jag får ett lyckligt utbyte när jag träffar alla ungdomar. De har blivit som en extra familj för mig.
Åldrarna är mellan 15-25, bland de som brukar komma på Rädda Barnens aktiviteter, unga vuxna som Per Gunnarsson kallar dem. Bland spelarna finns tuffa historier i bagaget. Politiskt förtryck, förföljelser, och andra osäkra levnadssituationer.
— Vissa kommer hit för att mingla och snacka med andra, och kan uppskatta det mer än sporten ibland. Syftet med arrangemangen är att ha kul och finna gemenskap. Jag firade också Eid (Muslimskt firande efter fastan) hos en familj som invandrade hit, de flesta har blivit goda vänner till mig.
Skanör och Falsterbo Tennisklubb låter Rädda Barnen arrendera banor gratis fram till midsommar med ett kort uppehåll på grund av turister. Under augusti får de tillgång till banorna igen.
— Det känns självklart för oss att låta ungdomarna spela och ingen i vår styrelse har motsatt sig. Det är viktigt för integrationen och att ungdomarna ska få aktivera sig själva, säger klubbchef Henrik Svärdenborn.
Per Gunnarsson, som annars arbetar med på ett möbelföretag, har alltid haft ett stort intresse för padel. Genom att kombinera sitt sportintresse och engagemang jobbar han volontärt för Rädda Barnen med att arrangera aktiviteter men hjälper även familjer som invandrat till Sverige med möbler, kläder och förnödenheter.
— En familj från Syrien bodde i en stad som blev måltavla mellan olika grupper och kunde inte leva kvar i sitt land. En annan pojkes far fick hela tandraden utslagen av militären. Alla har en tuff bakgrund på olika sätt.
Han upplever att han har kommit nära familjer genom att tidigare ha engagerat sig i integrationsfrämjande arbeten som han har ägnat sig åt på sin fritid.
— Jag har varit lärare inom SFI och sett vilken potential deltagarna har när det gäller att lära sig det svenska språket. Många av killarna som kommer på sportaktiviteter har redan klarat alla språkkurser.
Tror du att du betyder mycket för killarna?
— Kanske, men det viktigaste för mig är att bidra till att göra livet bättre för andra, säger Per Gunnarsson.
Spelomgångarna har nått sitt slut och solen har gömt sig bakom de insmygande molnen på den tidigare blå himmelen. Gänget samlas på åskådarbänken i trä för att släcka törsten. Sportintresserade Ahmed, 21, från Etiopen tittar leendes.
— Det var kul att träffa dig, jag hoppas att du kommer tillbaka nästa gång för att spela padel med oss, säger han.