Det svåra ekonomiska läget slår hårt mot barnfamiljer. Sverige har gått från att ha varit bäst i världen på välfärd, till att en tiondel av landets barn lever i fattigdom. Men det finns ett pris att betala för att utrota barnfattigdomen en gång för alla.
Himlen är klarblå över St Annas kyrka i Helsingborg. En svensk flagga vajar i vinden. En kvinna med cykel tar sig fram till entrén. Hon testar ett handtag, med blicken söker hon genom glasdörrarna. Fler ansluter sig. Varje måndag kommer de hit. De är uteslutande av kvinnor, nästan alla ensamstående föräldrar. Ingen av dem har jobb.
De flesta är sjukskrivna på obestämd tid, med liten eller ingen förhoppning om att någonsin återvända till arbetslivet. De är här för att få mat. Förr var dörrarna till kyrkan på Johan Banérs gata 65 öppna, nu har man behövt låsa dem. Trycket från de behövande är för stort.
– Folk dyker upp en kvart innan vi öppnar. Så angelägna är människor att få ta del av det vi delar ut. Vi måste vara snabba att stoppa folk från att ta för mycket, det måste räcka till alla, säger Anette Wiklund, diakon vid Maria församling.
Maten som delas ut kommer från en av stadens livsmedelsjättar, istället för att slängas doneras det till församlingen som packar om det till matkassar de behövande kan få.
Hon har har jobbat som diakon i elva år. Idag märker hon en större oro bland dem som söker
sig till hennes församling.
– Behovet var jättestort även tidigare, men sakta har det ökat, säger hon.
Anette Wiklund tror att det beror på det allmänna prisläget. För de som redan har det tufft ekonomiskt kan en så enkel sak som en ökning av mjölkpriset få det att tippa över hos en utsatt familj.De små utgifterna märks. SIFO-undersökningen “Barnfamiljers ekonomiska svårigheter” visar att var femte ensamstående har svårt att få ekonomin att gå ihop om utgifterna ökar med en tusenlapp i månaden. Det framkommer även att var tredje ensamstående inte har råd att klä barnen i lämpliga kläder för årstiden.
– Det finns inga marginaler, säger diakonen. Hon fortsätter.
– Som sjuk har du minimal ersättning. Förr eller senare kommer du att hamna i en situation som gör att pengarna rinner iväg. Det kan vara något med tänderna eller så köptes det en för dyr grej till barnet efter många års önskningar, som kanske sedan stals.Anette Wiklund berättar om en kvinna hon nyligen träffade som fick akuta problem med just sina tänder. Slutnotan hamnade på femtusen kronor.
Femtusen kronor som inte fanns.
Femtusen kronor som fick lånas ihop.
Femtusen kronor som nu är en skuld.
Att lösa sina problem genom att låna är en fälla, menar Anette Wiklund. Skulden växer snabbt när räntan ska betalas. Många hör av sig till församlingen för att få hjälp med att betala av lånen via olika stipendier och annat.
– Det blir en ond cirkel. Säg att det skulle vara ett superbra pris på tomatkross någonstans,då finns det inte pengar att bunkra upp. De som kommer hit lever dag för dag, säger diakonen.
Det är dyrt att vara fattig, och på kort tid har det snabbt blivit dyrare. Kriget i Ukraina, energipriserna och en inflation som skjutit i höjden har inte gjort situationen bättre. En rundringning till ett tjugotal av Skånes diakoner i hopp om att komma i kontakt med
någon som har det svårt ekonomiskt leder ingenstans. Alla nämner samma hinder. Skam.
Många fattiga är beredda att svälta sig själva för att det inte ska framgå hur illa ställt det är. Men hur många barnfamiljer är det som lever i fattigdom, och varför ser det ut som det gör? För att svara på det måste vi först reda ut vad fattigdom faktiskt är och hur man mäter det.
● Måttet inkomststandard beskriver hur väl en familjs inkomster räcker för att betala nödvändiga omkostnader som till exempel mat, boende, hemförsäkring och barnomsorg. Vid inkomststandard 1.0 har familjen precis den lägsta rimliga standard som krävs för att leva. I Sverige lever 196 000, en knapp tiondel av landets 2,2 miljoner barn med låg inkomststandard.
● Begreppet låg ekonomisk standard betyder att man tjänar under 60 procent av medelinkomsten i Sverige. Begreppet går att använda för att beskriva någon som är i risk för att hamna i fattigdom. Måttet är väldigt strikt och det räcker med en hundralapp över beloppet för att inte gå under benämningen. Denna grupp har rört sig mycket i statistiken. Under 2000-talets början låg siffran på ungefär sex procent, idag är den cirka en tredjedel. Det lever 419 629, nästan en femtedel, barn i
Sverige med låg ekonomisk standard.
● Ett tredje sätt att mäta fattigdomen är att titta på hur många som får försörjningsstöd, det som förr kallades socialbidrag. I Sverige är det 5.9 procent. Totalt lever alltså vart femte barn i Sverige i vad som med någon av definitionerna räknas som ekonomisk svårighet. På 80-talet var Sverige bäst i världen på välfärd med stor marginal. Då lades en tredjedel av landets BNP på att ta hand om dem som for illa.
På 90-talet började siffran sjunka. Idag ligger Sverige på ett EU-genomsnitt. Det finns ingenting att skryta om längre. Tapio Salonen är professor i socialt arbete vid Malmö universitet. Han har tillsammans med
Anna Angelin författat Rädda Barnens rapport om barnfattigdom i Sverige. Han tror att det hade varit relativt enkelt att ändra situationen till det bättre. Men för att göra det krävs vilja. Och pengar.
Närmare bestämt 25-30 miljarder enligt hans beräkningar. Det kan tyckas som en astronomisk siffra. Men det skulle bara röra sig om en höjning av en halv procent av landets BNP. Tapio Salonen jämför med att försvarsbudget nyligen höjdes med från en till två procent av BNP. Alltså tillräckligt för att utrota barnfattigdomen i Sverige – två gånger om. Anna Angelin har forskat på barnfattigdom i över 20 år. Hon ser bistert på situationen.
– Fattigdom genomsyrar allt. Det har betydelse för i stort sett allt i ens liv, säger hon. Enligt henne ökar barnfattigdomen snabbt, exakt hur snabbt är svårt att säga, då det finns en eftersläpning på forskningen.I normala tider spelar eftersläpningen inte speciellt stor roll, men i dagens ekonomiska läge blir den problematisk.
– Vi vet inte hur hårt det kommer att slå.
Den som redan levde på existensminimum har svårt att leva ännu billigare. Många tar då till akuta lösningar som lån med dåliga krediter, skulder som är svåra att betala tillbaka. Den grupp som har det absolut tuffast är ensamstående föräldrar med en inkomst på 29 500 kronor eller lägre. Enligt SIFO-undersökningen “Barnfamiljers ekonomiska svårigheter” har var åttonde i gruppen svårt att mätta sig själv eller familjen.
– Försörjningsstöd är inte alltid lätt att få, och om man sen får det är det alldeles för låga belopp, säger Anna Angelin. Välfärdssystemet tar också lång tid att uppdateras, poängterar hon.Innan de har hunnits justeras efter de nya prisnivåerna har det hunnit gå lång tid. Tid som de mest utsatta inte har. Anna Angelin tror att det är tack vare civilsamhället i form av kyrkor och stadsmissioner som
de allra fattigaste klarar sig.
– Välfärdssamhället räcker inte till och hinner inte med så snabbt som det borde, säger hon. Men det finns skillnader även bland de fattiga. De som har levt i fattigdom länge har oftast utvecklat strategier för att klara sig medan nyfattiga inte har det. På Stadsmissionen, där Anna Angelin bedriver mycket av sin forskning, ser hon många familjer som plötsligt blivit mycket fattigare
– Men dessa familjer har oftast något kvar att sälja, lite resurser finns fortfarande kvar och kläderna är okej. Medan de som gått på försörjningsstöd länge har tomt i sina skåp och trasiga kläder, säger hon. När försörjningsstödet skapades på 80-talet var det tänkt som ett tillfälligt stöd, berättar Anna Angelin. Kanske hade man blivit av med sitt jobb som industriarbetare och det behövdes stöd under ett par månader innan A-kassan hann komma eller att man lyckades få sig ett nytt jobb.
– Det är inte den situationen vi ser idag. Idag lever en stor del av de som har försörjningsstöd på det under en väldigt lång tid, menar hon. Anna Angelin tycker att stöden är för låga.
– Det räcker inte till för de som är i de tuffaste situationerna.
Dessutom, fortsätter hon, är problemet med försörjningsstöd att även om staten skulle gå in och ge varje familj i Sverige stöd så skulle det inte ge de med försörjningsstöd en enda krona extra i plånboken. Allt räknas nämligen av som inkomst. Många kommuner, men inte alla, drar av direkt bidragen direkt Pengarna skulle gå i retur direkt.
Men fattigdom handlar inte bara om materiellt välstånd, utan även fysiskt. Fattigdom kan leda till sjukdomar. Att leva under stress och oro en längre tid kan leda till högre blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar och inte minst psykisk ohälsa.
– Det är stora hälsoeffekter man ser i en population med stor fattigdom. Anna Angelin tror inte att fattigdom är en fråga man vinner röster på.
– Det är inget som stora väljargrupper ömmar för. Många lovvärda initiativ stoppas för att det inte finns en politisk majoritet. Det är helt enkelt inte politiskt gångbart. Anna Angelin menar att barn till rika föräldrar får bättre självförtroende. De har upplevt mer och känner sig tryggare, vet hur man för sig på restaurang och i andra sociala situationer. De har fått ta del av samhället. De har också andra förutsättningar än barn som växer upp i en fattig familj, om betygen är risiga kan föräldrarna ta in läxhjälp. Mer pengar innebär större
möjligheter.
– Barn är väldigt medvetna om sin familjs ekonomi. De reducerar ofta sina egna behov, de ber inte om pengar om de vet att det inte finns, säger hon.
– Man gör färre saker. Ska det resas med idrottsklubben ber man inte ens sina föräldrar, man åker helt enkelt inte med. För många krymper världen, den blir stängd och otillgänglig.
– Man blir en iakttagare istället för en deltagare, säger Anna Angelin och menar att det går åt mycket tid och energi jämfört med barn som har det bättre ställt. Till exempel är det ovanligt att barnen saknar mobil eller dator, däremot rör det sig om väldigt gammal teknik. Många unga spelar tv-spel, men de som har det sämre kan då inte vara en del av gemenskapen för att de helt enkelt inte kan spela de nya spelen.
– Det kan låta som små saker, men små saker blir snabbt stora om de samlas på hög. Det blir mycket frustrerande, barn vill vara som andra barn, säger hon. Utanför St Annas kyrka börjar äntligen kön att röra på sig. Kvinnan med cykeln försvinner in. En stund senare kommer hon ut med en brun papperskasse fylld av livsmedel. Gåvan trycks
ner i pakethållaren. Den får knappt plats. När hon vinglar förbi flaggstången är kassen nära på att trilla av, men i sista stund lyckas kvinnan fånga den från fallet. Obrytt vajar den svenska flaggan ovanför henne vidare.